Hur insidan verkligen ser ut..
Ibland så ser insidan så himla annorlunda ut än vad utsidan visar. Allting verkar bra och man försöker se allting positivt..men egentligen så känns det precis tvärtom. Allting e upp och ner och man vet varken in eller ut. När man märker att dom vänner som står en närmast, som man alltid tillbringat så mycket tid med plötsligt försvinner en efter en. Varför? För att man inte har tid och e för självupptagen? att man inte bryr sej? eller att man egentligen mår så kasst att man måste ta tag i sej själv först.
Föräldrar som är oense på 2 helt olika världsdelar e inte alltid så lätt att handskas med. Trots att jag försökt gå vidare så gott det går så är det svårt när man hela tiden blir indragen i andras problem. Vilket har gjort att vissa har "sats åt sidan" ?! :S
Men vänskap ska väll vara så stark att man klarar av sånt :/
Känns som när jag väl försöker få ordning på allting så funkar ingenting istället. Det blir bara fel. ALLT! Förstår verkligen inte :/ vill inte att vi ska glida ifrån varandra <3
handlar detta om mig. Så vet jag inte vad jag ska säga. Men de e inte bara du som har problem hemma, de e de faktikst inte, alltid annars så kom du till mig när du hade problem, men inte längre, hur tror du det känns för mig att veta att ens bästa vän , inte kommer & snackar om problem, jag menar vi har alltid gjort de innan!
Men detta verkar verkligen inte funka! Jag gjorde allting innan, du sa första jag sa detta till att du skulle bättra dig, men du strunta i de , sen så sa jag till om de igen & de blev det allt detta ,
Du bättra jeu inte dig från första gången, vad ska jag egentligen tro?!
